Välj rätt geotextil under marksten – guide och klassning

Så väljer du geotextil under marksten: klassning och praktiska råd

Rätt geotextil under marksten hindrar att jord och bärlager blandas, ger stabilare yta och minskar framtida sättningar. Den här guiden hjälper dig att förstå klassning, materialval och hur du lägger duken korrekt. Du får konkreta steg och vanliga misstag att undvika.

Varför geotextil under marksten?

Geotextil (markduk) är en fiberduk som läggs mellan undergrunden (jord) och bärlagret. Den fungerar som separator och filter: den släpper igenom vatten men stoppar finjord från att vandra upp i gruset. Resultatet blir ett bärlager som håller formen längre, särskilt vid regn och tjäle.

Det finns två huvudtyper: nonwoven (nålfiltad, ”filtlik”) som främst används för separation och filtrering, och vävd geotextil som har hög draghållfasthet för förstärkning vid mycket mjuk mark. För normal läggning av marksten är nonwoven standardvalet.

Klassning: N2, N3, N4 eller N5 – vad betyder det?

På svenska marknaden klassas nonwoven-geotextil ofta som N2–N5. Högre siffra innebär generellt bättre motstånd mot punktering och drag, och därmed bättre förmåga att bära last och hantera skarpa korn. Valet styrs av belastning och markens bärighet.

Som tumregel kan du utgå från följande användningsområden, under förutsättning att bärlagrets tjocklek och packning är korrekt:

N2: Trädgårdsgångar, uteplatser och lätt trafikerade ytor.
N3: Personbilsuppfarter och gångytor med leveranser/occasionell biltrafik.
N4: Uppfarter med tyngre fordon, carportar och mjukare undergrund (t.ex. silt/lera).
N5: Mycket mjuk mark, hög risk för sättningar eller där extra robusthet krävs.

Vid organiska jordar (torv, gyttja) eller där undergrunden känns ”svampig” när du går på den, gå upp en klass och överväg att öka bärlagrets tjocklek. Titta även på duken etikett: uppgifter som punkteringsmotstånd (CBR), draghållfasthet och öppningsstorlek (O90/AOS) hjälper dig att matcha jordtyp och last.

Välj rätt material: nonwoven eller vävd geotextil

Nonwoven (nålfiltad) geotextil är det vanligaste under marksten. Den kombinerar bra filtrering med tillräcklig hållfasthet, och fungerar utmärkt som separator mellan jord och bärlager. För de flesta bostadsprojekt räcker N2–N4 beroende på belastning.

Vävd geotextil används när marken är extremt mjuk och du behöver mer dragförstärkning för att ”brygga” över svaga partier. Den filtrerar sämre och kombineras då ofta med nonwoven för att få både förstärkning och filtrering. För vanliga uppfarter och uteplatser på normal mark väljer du nonwoven.

Steg-för-steg: så lägger du geotextilen rätt

En välutförd grund ger längst livslängd. Följ stegen nedan för en stabil yta.

Planera fall: Säkra lutning från hus och konstruktioner, ca 1:50–1:60, så att vatten rinner bort.
Schakta ur: Ta bort matjord och organiskt material tills du når fast, mineral jord. Anpassa djup efter användning och bärlager.
Packa undergrunden: Jämna till och packa lätt med vibroplatta/markvibrator för att minska sättningar.
Lägg geotextilen: Rulla ut på den packade terrassen. Överlappa skarvar 30–50 cm (upp till 1 m på mycket mjuk mark). Undvik veck och sträckningar; duken ska ligga slätt mot underlaget.
Fäst duken: Håll nere kanter och skarvar med ballast (grus) eller U-spik så att den inte flyttar sig under utläggning.
Lägg bärlager: Använd krossmaterial, t.ex. 0/32 eller 0/63 beroende på tjocklek. Lägg och packa i skikt om 10–15 cm tills rätt nivå nås. Kontrollera höjd och fall löpande.
Valfritt extra skydd: Vid finstött sättlager (stenmjöl 0/4) över grovt bärlager kan en tunn nonwoven-duk mellan lagren minska materialvandring, särskilt på mjuk mark.
Lägg sättlager: 2–5 cm jämnt lager stenmjöl, avjämna noggrant utan att packa hårt.
Lägg markstenen: Lägg enligt förband, håll fogbredden jämn. Komprimera med vibroplatta med gummimatta.
Foga och slutkontroll: Soppa ner fogsand och efterpacka. Kontrollera att fall, kantstöd och fogar är korrekt utförda.

Tips: För kanter och kantstöd kan du låta geotextilen gå utanför bärlagrets kant och vikas upp något. Det minskar utspolning och håller bärlagret på plats.

Kvalitetskontroll och vanliga misstag

Små missar vid läggning kan leda till ojämnheter, ogräsproblem och sättningar. Gå igenom följande kontrollpunkter:

Rätt klass: Säkerställ att duken motsvarar belastningen (N2–N5). Läs produktens tekniska data på förpackningen.
Överlapp: Minst 30 cm, mer vid mjuk mark. Otillräcklig överlapp ger ”fickor” där material kan vandra.
Intakt duk: Byt ut skadade partier. Riv- eller hålskador försämrar separation och filtrering.
UV-exponering: Låt inte duken ligga oskyddad länge i solen innan täckning; materialet kan åldras.
Packning: Otillräckligt packat bärlager är en vanlig orsak till sättningar. Packa i tunna skikt.
Fel material: Använd krossat grus till bärlager, inte rundat naturgrus, för att få låsning och stabilitet.
Dränering: Avsaknad av fall eller dräneringsväg ökar risken för tjällyft och utspolning.

Teknisk detalj för den nyfikne: värden som O90 (öppningsstorlek) och vattenflödeskapacitet bör passa din jordtyp. Finkorniga leror kräver finare filter än sandig morän.

Drift och underhåll av ytan

En korrekt lagd geotextil arbetar i det tysta. För att ytan ovanför ska hålla formen behöver du ändå skötsel. Fyll på fogsand vid behov, särskilt efter kraftiga regn eller sopning. Håll brunnar och ränndalar rena så att vatten inte blir stående.

Vid snöröjning, använd plog med släpskor eller gummilist för att inte rubba kanter. Ser du begynnande sättningar, åtgärda tidigt: lyft stenarna lokalt, komplettera sättlager och återlägg. Geotextilen under hjälper till att behålla bärlagret, vilket förenklar punktreparationer.

Säkerhet vid arbete: använd handskar när du hanterar geotextil och krossmaterial, hörselskydd vid packning och god lyftteknik för att undvika skador.